Beräkna utdelning

Vinstmedel från tidigare år

För att ett aktiebolag ska få dela ut pengar krävs att det finns vinstmedel att dela ut. Man brukar säga att utdelning endast kan ske från fritt eget kapital, vilket i praktiken är bolagets sparade vinster från tidigare år som inte redan delats ut. Bolagsstämman kan alltså inte besluta om högre utdelning än vad som finns i balanserade vinstmedel. Styrelsen måste också göra en bedömning att utdelningen är försvarlig – bolaget ska efter utdelningen fortfarande ha kvar tillräckligt med kapital för att klara sina åtaganden (detta kallas ofta för försiktighetsregeln i aktiebolagslagen).

Tidpunkt

Utdelning sker normalt en gång per år, efter att räkenskapsåret har avslutats och bolaget har upprättat sitt bokslut. Hur stor utdelningen blir beslutas på bolagets årliga bolagsstämma (årsstämman) och delas sedan mellan ägarna i proportion till deras ägarandel. Vanligen äger årsstämman rum på våren och då beslutas vad som ska ske med föregående räkenskapsårs resultat. Det innebär att utdelningen tas från bolagets balanserade vinst, det vill säga den sparade vinsten efter att bolagsskatt redan betalats. Om företaget till exempel gått med vinst år 2024, kan man under våren 2025 besluta om utdelning av den vinsten. Har bolaget flera delägare fördelas utdelningen mellan ägarna utifrån hur stor andel av aktierna var och en äger.

Extra utdelning

Normalt beslutas utdelning på den ordinarie årsstämman efter bokslutet. Det är också möjligt att besluta om extra utdelning vid en extra bolagsstämma under året, om bolaget har mycket kapital som man vill dela ut utöver den ordinarie utdelningen. Detta kallas ibland för extrautdelning. Processen för extra utdelning kräver även extra formalia: Alla aktieägare måste kallas till en extra bolagsstämma och om bolaget har revisor kan revisorn behöva granska styrelsens underlag för utdelningen. För de flesta småföretag är det vanligast med en utdelning per år i samband med årsstämman.

Beskattning:

Tar du ut pengar som lön betalar bolaget arbetsgivaravgifter (ca 31%) och du betalar även inkomstskatt (ca 30-35 %) på lönen. Totalt sett brukar över hälften av löneuttaget gå till skatter om lönen är högre än brytpunkten för statlig skatt (643 000 per år eller ca 53 600 kr per mån). Utdelning har i regel lägre total skatt än lön. Bolaget har redan betalat bolagsskatt på vinsten och du betalar sedan 20% kapitalskatt på utdelningen inom vissa gränser. Utdelningens dubbelbeskattning (först bolagsskatt 20,6%, sedan 20% på ägaren) motsvarar ungefär 36-37% i effektiv skatt, vilket oftast är lägre än löneuttagens totala skattesats. Det betyder att utdelning kan ge mer pengar kvar i fickan per utdelad krona jämfört med lön.

Sociala förmåner:

Lön ger pensionsgrundande inkomst och räknas in när Försäkringskassan beräknar din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och föräldrapenning. Utdelning ger inte sådana sociala förmåner. Om du tar utdelning istället för lön ökar alltså inte din allmänna pension och du får inte heller högre ersättning vid sjukdom eller föräldraledighet. Detta är viktigt att tänka på: att enbart leva på utdelning kan minska ditt grundskydd från samhället.

Tidpunkt för uttag:

Lön kan du ta ut löpande under året, exempelvis som månadsvis lön. Utdelning kan du normalt bara ta ut efter räkenskapsårets slut när årsstämman beslutat om den. Det innebär att du ofta får vänta tills året är slut och bokslutet är klart för att kunna få ut din del av vinsten. Utdelning kräver en del planering i förväg samt lite pappersarbete vid stämman, medan lön kan betalas ut mer flexibelt under årets gång.

Dubbel beskattning

Grundprincipen är att utdelning från ditt aktiebolag dubbelbeskattas: först betalar bolaget bolagsskatt på vinsten (i Sverige är bolagsskatten 20,6%), därefter betalar du som privatperson skatt på den utdelning du får. För ägare i fåmansbolag gäller att utdelning upp till ett visst gränsbelopp beskattas i inkomstslaget kapital med 20% skatt (vilket motsvarar 30% på 2/3 av totala beloppet), medan den del av utdelningen som överstiger gränsbeloppet beskattas som inkomst av tjänst. Att något beskattas som tjänsteinkomst betyder i praktiken att skatten blir som på lön, betydligt högre än 20%.

Utdelning upp till ett gränsbelopp (3:12-reglerna)

Utdelning över gränsbeloppet

Praktiskt innebär detta att du som ägare kan ta ut en viss del av vinsten varje år och bara betala 20% skatt på den utdelningen. Tar du mer utdelning än gränsbeloppet samma år kommer den överstigande delen beskattas som lön (inkomst av tjänst) i din deklaration, vilket medför högre skatt. Det finns alltså en tydlig skattemässig fördel med att hålla sig inom gränsbeloppet om man vill minimera skatten på utdelning. Om bolaget har mer vinst än så kan du välja att spara överskottet i bolaget till framtida utdelningar; outnyttjat utdelningsutrymme får sparas och läggas till nästa års gränsbelopp.

K10 blanketten

Slutligen, kom ihåg att om du tar utdelning från ditt fåmansbolag måste du deklarera utdelningen på K10-blanketten i samband med din privata inkomstdeklaration året efter utdelningen. K10 är ett specifikt deklarationsbilaga där gränsbelopp och utdelningar redovisas för att Skatteverket ska veta hur din utdelning ska beskattas. Det kan låta krångligt, men med tydliga underlag från din bokföring från Lumion går det smidigt.