Så fort ett aktiebolag äger aktier i ett annat aktiebolag med bestämmande inflytande, till exempel mer än hälften av rösterna, bildas en koncern. Den absolut vanligaste svenska koncernen består av exakt ett holdingbolag, ett rörelsebolag, och en ägare bakom holdingbolaget.
Varje bolag lämnar in sin egen årsredovisning
Både holdingbolaget och rörelsebolaget är egna juridiska personer och ska var för sig upprätta och lämna in en egen årsredovisning till Bolagsverket, med egen förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och noter. Att bolagen ingår i samma koncern ändrar inte den skyldigheten.
När krävs koncernredovisning
Utöver de enskilda bolagens årsredovisningar kan det också krävas en separat koncernredovisning, en sammanställning av hela koncernens siffror som om den vore ett enda bolag. Den krävs bara om koncernen som helhet, under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren, passerat minst två av dessa tre gränsvärden:
- Fler än 50 anställda i medeltal
- Mer än 40 miljoner kr i balansomslutning
- Mer än 80 miljoner kr i nettoomsättning
De flesta ägarledda koncerner med ett holdingbolag och ett rörelsebolag ligger långt under de gränserna och behöver därför aldrig upprätta en separat koncernredovisning.
K2-förbudet för moderföretag med koncernredovisning
Ett moderföretag som faktiskt upprättar en koncernredovisning, vare sig det sker frivilligt eller för att gränsvärdena passerats, får inte längre använda K2 för sin egen årsredovisning utan måste tillämpa K3. Har du inget behov av koncernredovisning påverkas inte valet av regelverk för de enskilda bolagen.
Vanliga misstag
- Tror att ett holdingbolag utan egen omsättning slipper lämna in årsredovisning, det gör det inte.
- Blandar ihop gränsvärdena för koncernredovisning med de för revisionsplikt eller K2/K3, det är tre separata regelverk.
- Glömmer att bokföra utdelning från rörelsebolaget som en finansiell intäkt i holdingbolaget.