Räkna ut semester­ersättning

Semesterersättning är pengarna du får för semester du har tjänat in men inte hunnit ta ut när anställningen slutar. Under anställningen heter samma pengar semesterlön, och för den som har månadslön kommer de som ett semestertillägg ovanpå lönen. Här går vi igenom reglerna i semesterlagen, hur du räknar med procentregeln och sammalöneregeln och vad som gäller vid uppsägning. Hur arbetsgivaren bokför semesterskulden finns i guiden bokföra semesterersättning.

Semesterlön, semestertillägg och semesterersättning

• Semesterlön är lönen du får när du är ledig på semester (4 § och 16 till 16 b §§).
• Semestertillägg är den extra delen per betald semesterdag för den som har månadslön och får semesterlön enligt sammalöneregeln, minst 0,43 % av månadslönen (16 a §).
• Semesterersättning är semesterlön i pengar för dagar som inte tagits ut när anställningen upphör (28 §).

Semesterersättningen bestäms enligt grunderna för semesterlön (29 §). Den som kan räkna ut semesterlönen kan alltså också räkna ut ersättningen.

Semesterår och intjänandeår

Semesteråret är 1 april till 31 mars (3 §). Året före kallas intjänandeår. Det du arbetar och tjänar under ett intjänandeår ger betalda semesterdagar och semesterlön under nästa semesterår. Det är det kalendern i kalkylatorn visar: tolv månader som fylls på, och 25 dagar att ta ut året efter. Med kollektivavtal får semesteråret läggas på annan tid, till exempel som kalenderår (2 a §).

Alla anställda har rätt till 25 semesterdagar per semesterår (4 §). Hur många av dem som är betalda räknas så här enligt 7 §: ta antalet dagar du var anställd under intjänandeåret, dra av hela dagar då du var borta utan lön, dela med antalet dagar i intjänandeåret och gånger 25. Blir det ett brutet tal avrundas det uppåt.

Exempel. Du började 1 oktober och har varit anställd 182 av intjänandeårets 365 dagar. 182 / 365 × 25 = 12,47, alltså 13 betalda semesterdagar. Resten av de 25 dagarna kan du vara ledig utan lön, eller avstå från (8 §).

Procentregeln: 12 % av lönen

Med procentregeln är semesterlönen 12 % av lönen du fått under intjänandeåret (16 b §). Semesterlön från förra året räknas inte in. Har du varit borta med semesterlönegrundande frånvaro, till exempel sjuk, ökas underlaget med den lön du skulle ha haft om du arbetat som vanligt. Annars skulle sjukdagarna sänka semesterlönen.

Exempel. Sara har timlön och tjänade 360 000 kr under intjänandeåret. Hon har 25 betalda dagar. Semesterlönen blir 12 % × 360 000 = 43 200 kr, alltså 1 728 kr per semesterdag.

Är en anställning tänkt att pågå högst tre månader, och varar den inte längre, får arbetsgivaren och den anställde avtala att semester inte ska läggas ut. Då får den anställde semesterersättning i stället (5 §), räknad med procentregeln.

Sammalöneregeln och semestertillägget 0,43 %

Har du fast månadslön behåller du lönen under semestern och får dessutom ett semestertillägg för varje betald semesterdag (16 a §). Tillägget är 0,43 % av månadslönen per dag, eller 1,82 % av veckolönen för den som har veckolön. Fasta lönetillägg läggs till lönen innan tillägget räknas.

Exempel. Ali har 35 000 kr i månaden och tar ut 25 betalda dagar. Tillägget blir 35 000 × 0,43 % = 150,50 kr per dag, totalt 3 762,50 kr för året, utöver den vanliga lönen.

Har du också rörlig lön, till exempel provision eller övertidsersättning, är semesterlönen för den delen 12 % av den rörliga lön som betalats ut under semesteråret. Den ska betalas senast en månad efter semesterårets slut (26 §).

Vilken regel gäller?

Den som har vecko- eller månadslön får semesterlön enligt sammalöneregeln, om inte arbetsgivaren väljer procentregeln (16 §). Procentregeln ska användas för den som har:

• lön som inte är bestämd per vecka eller månad, till exempel timlön,
• en fast och en rörlig lönedel, om den rörliga delen kan uppskattas till minst 10 % av hela lönen under semesteråret,
• en sysselsättningsgrad som har ändrats under intjänandeåret, eller mellan intjänandeåret och semestern,
• frånvaro under intjänandeåret som inte är semesterlönegrundande, utom om frånvaron pågått i samma omfattning hela året och fortfarande gör det.

Kalkylatorn varnar om den rörliga lönen är så stor att procentregeln ska användas.

Vad är semesterlönegrundande?

Semesterlönegrundande frånvaro räknas som om du hade arbetat, både när antalet betalda dagar räknas och när semesterlönen räknas. Enligt 17 till 17 b §§ gäller det bland annat:

Annan frånvaro, som tjänstledighet, studieledighet och föräldraledighet utöver gränserna, är inte semesterlönegrundande. Hela dagar då du är borta utan lön minskar antalet betalda semesterdagar enligt 7 §, och kan göra att procentregeln ska användas.

Sparade semesterdagar

Har du mer än 20 betalda semesterdagar under ett semesterår får du spara de dagar som är över 20 (18 §). Med 25 dagar kan du alltså spara högst 5 dagar per år. Sparade dagar ska tas ut inom fem år efter utgången av semesteråret då de sparades, och du får inte spara nya dagar ett år då du tar ut sparade dagar.

Semesterlönen för sparade dagar räknas som om de hade tjänats in under det senaste intjänandeåret (22 §). Med sammalöneregeln är en sparad dag alltså värd lönen när du tar ut den, inte lönen det år du sparade den. Vill du spara dagar eller ta ut sparade dagar ska du säga till arbetsgivaren när årets semester planeras (19 §).

Semesterersättning vid uppsägning

Slutar anställningen innan du har fått all semesterlön du har tjänat in ska du få semesterersättning i stället (28 §). Det gäller oavsett om du själv säger upp dig eller blir uppsagd. Ersättningen ska betalas utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter att anställningen upphörde (30 §). Går det inte att räkna ut den inom en månad ska den betalas inom en vecka efter att hindret försvann.

Semesterersättningen består av tre delar:

Med procentregeln är den tredje delen enkel: 12 % av lönen sedan 1 april. Med sammalöneregeln räknar du fram dagarna enligt 7 § och ger varje dag en dags lön plus semestertillägget. Lagen säger inte exakt hur en dags lön ska räknas för den som har månadslön. Kalkylatorn använder månadslönen × 12 / 260, alltså lön per arbetsdag med fem arbetsdagar i veckan. Många kollektivavtal har en egen regel.

Exempel. Ali har 35 000 kr i månaden och slutar 31 oktober 2026. Han har 10 betalda dagar kvar från semesteråret och 3 sparade dagar. Från 1 april till 31 oktober har han varit anställd 214 av 365 dagar, vilket ger 15 intjänade dagar (14,66 avrundat uppåt). En dag är värd 1 615,38 + 150,50 = 1 765,88 kr, och 28 dagar ger 49 444,77 kr i semesterersättning. Den ska betalas senast 30 november 2026.

Semester under uppsägningstiden och semester i förskott

Arbetsgivaren får inte lägga ut semester under uppsägningstiden utan att du går med på det, om uppsägningstiden är högst sex månader (14 §). Har du fått semesterlön i förskott, alltså tagit ut fler betalda dagar än du hunnit tjäna in, får arbetsgivaren minska semesterersättningen med förskottet. Det gäller inte om du slutar på grund av sjukdom, om du blir uppsagd av skäl som inte har med dig personligen att göra eller om förskottet betalades ut mer än fem år innan anställningen slutade (29 a §).

Skatt och arbetsgivaravgift på semesterersättning

Semesterersättning är lön. Den anställde betalar skatt på den, och arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgift: 31,42 % under 2026 för de flesta anställda. Lägre avgift gäller för äldre anställda och, från 1 april 2026 till 30 september 2027, för anställda som är 19 till 23 år (20,81 % på lön upp till 25 000 kr i månaden).

Skatteverket räknar semesterersättning som ett engångsbelopp. Har den anställde en fast lön görs skatteavdraget på semesterersättningen enligt tabellen för engångsbelopp. Har den anställde ingen tidsbestämd lön görs skatteavdrag med 30 %. Semesterersättningen redovisas som lön i arbetsgivardeklarationen för den månad den betalas ut.

Kollektivavtal ger ofta mer

Ett avtal som ger sämre villkor än semesterlagen är ogiltigt i den delen (2 §). Ett kollektivavtal som slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får däremot avvika från bland annat semesteråret, beräkningen av semesterlön och semesterersättningen (2 a §). I praktiken ger många avtal mer än lagen, till exempel ett semestertillägg på 0,8 % av månadslönen per dag i stället för 0,43 %, fler semesterdagar eller en egen regel för vad en dag är värd.

Kalkylatorn följer semesterlagen. Har arbetsplatsen kollektivavtal, läs avtalets semesterregler. För sammalöneregeln och slutlön med månadslön kan du skriva in avtalets procentsats för semestertillägget.

Så bokför arbetsgivaren semesterersättningen

Intjänad men inte uttagen semester är en skuld för företaget, semesterlöneskulden, som ska synas i balansräkningen. När semesterersättningen betalas ut bokförs den som lön, med skatteavdrag och arbetsgivaravgift. Konton och exempel finns i guiderna bokföra semesterersättning och bokföra lön. Kör du lön i Lumions löneprogram bokförs lönen direkt.

Publicerad 25 oktober 2026 · Uppdaterad 25 oktober 2026