Debet och kredit

Debet är vänster sida och kredit är höger sida av ett konto. Varje affärshändelse bokförs med lika stora belopp i debet och kredit, så att bokföringen alltid balanserar. Tillgångar och kostnader ökar i debet och minskar i kredit. Skulder, eget kapital och intäkter ökar i kredit och minskar i debet.

Debet och kredit: så fungerar det

Bokföring kan verka som ett eget språk, och till viss del är det precis vad det är. Orden debet och kredit kan kännas främmande, men i grunden handlar det om ett logiskt system för att hålla ordning på företagets ekonomi.

Varje affärshändelse är en förändring med två sidor. En sida tar emot ett värde (debet) och en annan lämnar ifrån sig ett värde (kredit). Inget uppstår ur tomma intet och ingenting försvinner, allt flyttas från en sida till en annan. Därför är summan i debet alltid lika stor som summan i kredit.

Vad är kontering?

Att kontera betyder att bestämma vilka bokföringskonton en affärshändelse ska bokföras på, och om varje belopp ska stå på debet- eller kreditsidan. En kontering är alltså den praktiska handlingen, att skriva en verifikation med rätt konton, belopp och fördelning, medan debet och kredit är principen som styr hur den fördelningen görs. Läs mer om kontering.

Principen om dubbel bokföring

Dubbel bokföring används i princip överallt i världen, hos små aktiebolag och stora internationella koncerner. Systemet har en inbyggd kontroll: om debet och kredit inte balanserar vet man att något är fel i bokföringen.

Bokföringslagen kräver att affärshändelserna bokförs så att de kan presenteras både i registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring). I praktiken görs det med dubbel bokföring på konton.

Vad är ett T-konto?

Ett T-konto är ett enkelt sätt att rita upp ett konto. Du ritar ett stort T och skriver kontots namn överst. Debet står till vänster och kredit till höger. Varje belopp hamnar på den ena eller andra sidan, och skillnaden mellan sidorna är kontots saldo.

Exempel: försäljning för 1 250 kr inklusive moms

Du säljer en vara för 1 000 kr plus 25 procent moms, 250 kr, och kunden betalar 1 250 kr till företagskontot. Affärshändelsen påverkar tre T-konton:

• 1930 Företagskonto: 1 250 kr på vänster sida, i debet. Pengarna på banken är en tillgång som ökar.
• 3001 Försäljning inom Sverige, 25 % moms: 1 000 kr på höger sida, i kredit. Intäkten ökar.
• 2611 Utgående moms på försäljning inom Sverige, 25 %: 250 kr på höger sida, i kredit. Skulden till Skatteverket ökar.

Summan i debet är 1 250 kr och summan i kredit är 1 000 kr plus 250 kr, alltså också 1 250 kr. Verifikationen balanserar. Samma exempel finns som verifikation längre ner på sidan.

Ökar i debet eller kredit?

BAS-kontoplanen delar in kontona i åtta kontoklasser efter första siffran i kontonumret. Vilken sida ett konto ökar på beror på kontoklassen:

• Klass 1, tillgångar: ökar i debet och minskar i kredit. Till exempel pengar på företagskontot, kundfordringar och inventarier.
• Klass 2, eget kapital och skulder: ökar i kredit och minskar i debet. Till exempel leverantörsskulder, lån och utgående moms.
• Klass 3, intäkter: ökar i kredit. Till exempel försäljning av varor och tjänster.
• Klass 4 till 7, kostnader: ökar i debet. Till exempel varuinköp, hyra, programvaror och löner.
• Klass 8, finansiella och andra poster: kostnader som räntekostnader ökar i debet och intäkter som ränteintäkter ökar i kredit.

Ett undantag att känna till är ingående moms på konto 2641. Det ligger i klass 2, men är en fordran på Skatteverket och ökar därför i debet.

En enkel minnesregel: tillgångar och kostnader på vänster sida, skulder, eget kapital och intäkter på höger sida. Ett mindre företag använder bara en bråkdel av kontona i BAS. De vanligaste förklaras under BAS-konton.

Exempel på debet och kredit

Så här fördelas några vanliga affärshändelser på debet och kredit:

• Köpa en maskin: maskinen, en tillgång, bokförs i debet. Pengarna som lämnar företagskontot bokförs i kredit.
• Ta ett lån: pengarna som kommer in på företagskontot bokförs i debet. Skulden till banken bokförs i kredit.
• Sälja en vara mot Swish: pengarna bokförs i debet och försäljningen, en intäkt, i kredit.
• Köpa hörlurar till kontoret: kostnaden bokförs i debet och pengarna som lämnar företagskontot i kredit.
• Betala ett program med företagets kreditkort: kostnaden bokförs i debet och skulden till kortföretaget i kredit.

En tumregel: har företaget fått något, som pengar, en tillgång eller en tjänst, är det debet. Har företaget lämnat ifrån sig något eller fått en skuld är det kredit.

Bra att veta

Vad händer om debet och kredit inte balanserar?

Då finns ett fel i bokföringen, ofta ett glömt belopp eller en felaktig motpost. Obalansen är kontrollen som gör att man hittar felet.

Kan ett konto ha både debet- och kreditposter?

Ja, nästan alla konton har det. Ett exempel är företagskontot: när en kund betalar ökar saldot (debet), och när företaget betalar något minskar det (kredit).

Varför står det kredit på kontoutdraget när pengar kommer in?

Banken visar kontot ur sitt eget perspektiv. För banken är dina pengar en skuld till dig, och den ökar i kredit. I företagets bokföring är samma pengar en tillgång som ökar i debet.

Måste man kunna debet och kredit?

Nej. I Lumion väljer du vad som har hänt, och Lumion bokför det i debet och kredit åt dig. Med Lumion Gratis kan du bokföra upp till 25 affärshändelser per år utan kostnad.