Lumion logotypLumion
Guide

Kontering

Att kontera är att bestämma vilka konton en affärshändelse ska bokföras på, och om varje belopp hamnar i debet eller kredit. Så här gör du, med exempel på de vanligaste konteringarna.

Konto

Vad hände?

Varje belopp hamnar på ett konto i kontoplanen, till exempel 1930 Företagskonto eller 6110 Kontorsmateriel.

Debet eller kredit

Vilken sida?

Varje rad står antingen i debet (vänster) eller kredit (höger), beroende på vad som ökar och minskar.

Jämnt

Kontrollen

Summan i debet ska alltid vara lika stor som summan i kredit. Annars är något fel.

Lumion logotyp

Vad är kontering?

Kontering betyder att du bestämmer vilka konton en affärshändelse ska bokföras på och om varje belopp ska stå i debet eller kredit. Att kontera är alltså att översätta det som har hänt, till exempel "vi köpte papper för 500 kr med kortet", till rader i bokföringen: ett kostnadskonto, ett momskonto och företagskontot. Raderna med konto och belopp på verifikationen kallas också för konteringen.

Bokföringslagen kräver att det finns en verifikation för varje affärshändelse och att händelserna bokförs både i den ordning de inträffade (grundbokföring) och sorterade per konto (huvudbokföring). Det är konteringen som gör huvudbokföringen möjlig: när varje belopp har ett konto går det att se saldot på företagskontot, hur mycket moms du ska betala och vad årets resultat blir.

Debet och kredit, kort förklarat

All bokföring i Sverige är dubbel bokföring. Varje affärshändelse påverkar minst två konton, och summan i debet (vänster sida) ska alltid vara lika stor som summan i kredit (höger sida). Vilken sida ett belopp hamnar på beror på vilken typ av konto det är och om kontot ökar eller minskar. Vill du ha hela förklarationen finns en egen guide om debet och kredit.

Typ av kontoÖkar iMinskar i
Tillgångar Klass 1DebetKredit
Eget kapital och skulder Klass 2KreditDebet
Intäkter Klass 3KreditDebet
Kostnader Klass 4 till 7DebetKredit

Kontoklass 8 innehåller både finansiella intäkter och kostnader, till exempel räntor, och följer samma regel: intäkter i kredit, kostnader i debet.

Så konterar du, steg för steg

  1. Ta fram underlaget. Kvittot, fakturan eller kontoutdraget är verifikationen. Den ska visa datum, vad affärshändelsen avser, belopp och motpart.
  2. Bestäm vad som har hänt. Har du sålt något, köpt något, betalat en faktura eller fått betalt? Varje affärshändelse har minst två sidor: något kommer in och något går ut.
  3. Välj konton. Leta upp rätt konton i BAS-kontoplanen. Ett kortköp av kontorsmaterial påverkar till exempel ett kostnadskonto, momsen och företagskontot.
  4. Välj debet eller kredit. Det som ökar en tillgång eller kostnad hamnar i debet. Det som ökar en skuld, eget kapital eller en intäkt hamnar i kredit.
  5. Dela upp momsen. Ingående moms på inköp och utgående moms på försäljning bokförs på egna konton, skilt från beloppet exklusive moms.
  6. Kontrollera att det går jämnt ut. Summera debet och kredit. Är de lika stora är konteringen i balans.
  7. Bokför och spara underlaget. Ge verifikationen ett nummer, bokför den i rätt period och spara underlaget i sju år.

Exempel på vanliga konteringar

Kontonumren följer BAS-kontoplanen. Klicka på ett konto för att se hur det används. Debet och kredit går alltid jämnt ut.

Kundfaktura

Du fakturerar en kund 10 000 kr plus 25 % moms. Kunden är skyldig dig hela beloppet, 12 500 kr, och momsen är en skuld till Skatteverket. När kunden betalar konterar du 1930 i debet och 1510 i kredit.

KontoDebetKredit
1510 Kundfordringar12 500
2611 Utgående moms på försäljning inom Sverige, 25 %2 500
3001 Försäljning inom Sverige, 25 % moms10 000

Läs mer: Bokföra faktura till kund

I Lumion slipper du kontera själv. Du väljer vad som har hänt, och Lumion väljer konton.

Gratis upp till 25 affärshändelser per år · Inget kort behövs

Börja gratis

Leverantörsfaktura

Du får en faktura på varor för vidareförsäljning, 8 000 kr plus 2 000 kr i moms. Momsen får du dra av, så den bokförs som ingående moms. När du betalar konterar du 2440 i debet och 1930 i kredit.

KontoDebetKredit
4010 Inköp av handelsvaror i Sverige8 000
2641 Debiterad ingående moms2 000
2440 Leverantörsskulder10 000

Läs mer: Bokföra leverantörsfaktura

Kortköp

Du köper kontorsmaterial för 500 kr inklusive moms med företagets kort, och pengarna dras direkt från företagskontot. Varav moms är 100 kr.

KontoDebetKredit
6110 Kontorsmateriel400
2641 Debiterad ingående moms100
1930 Företagskonto500

Läs mer: Bokföra kortköp

Lön

En anställd har 30 000 kr i bruttolön. Skatteavdraget enligt skattetabellen är i exemplet 7 200 kr, så 22 800 kr betalas ut. Arbetsgivaravgiften på 31,42 % blir 9 426 kr. Skatten och avgiften bokförs som skulder tills de betalas till skattekontot.

KontoDebetKredit
7210 Löner till tjänstemän30 000
7510 Arbetsgivaravgifter 31,42 %9 426
2710 Personalskatt7 200
2731 Avräkning lagstadgade sociala avgifter9 426
1930 Företagskonto22 800

Läs mer: Bokföra lön

Momsredovisning

När perioden är slut nollställer du momskontona mot redovisningskontot för moms. Här har du 2 500 kr i utgående moms och 2 100 kr i ingående moms, så 400 kr ska betalas till Skatteverket. När du betalar konterar du 2650 i debet och 1630 i kredit.

KontoDebetKredit
2611 Utgående moms på försäljning inom Sverige, 25 %2 500
2641 Debiterad ingående moms2 100
2650 Redovisningskonto för moms400

Läs mer: Bokföra moms

BAS-kontoplanen

Kontona du konterar på kommer från en kontoplan. I Sverige använder nästan alla företag BAS-kontoplanen, som ges ut av BAS-intressenternas Förening och uppdateras varje år. Bokföringslagen säger inte vilken kontoplan du ska använda, men med BAS blir bokföringen begriplig för revisorer, banker och bokföringsprogram.

Varje konto har fyra siffror. Den första siffran är kontoklassen, de två första är kontogruppen. Konto 1930 Företagskonto ligger alltså i klass 1 (tillgångar) och grupp 19 (kassa och bank). Ett litet företag klarar sig oftast med några tiotal konton.

  • 1Tillgångar. Det företaget äger eller har att fordra: inventarier, kundfordringar, skattekontot och pengar på banken.
  • 2Eget kapital och skulder. Ägarnas kapital och det företaget är skyldigt andra: leverantörer, moms, skatter och lån.
  • 3Rörelsens intäkter. Försäljning av varor och tjänster och andra intäkter från verksamheten.
  • 4Varor, material och tjänster. Inköp av varor och material för vidareförsäljning eller tillverkning, och underentreprenader.
  • 5Övriga externa kostnader. Lokal, inventarier, resor, marknadsföring och andra kostnader för att driva verksamheten.
  • 6Övriga externa kostnader. Kontorsmaterial, telefoni, försäkringar, konsulter, bankkostnader och liknande.
  • 7Personal och avskrivningar. Löner, arbetsgivaravgifter, pensioner och avskrivningar.
  • 8Finansiella poster och resultat. Räntor, bokslutsdispositioner, skatt och årets resultat.

På vår sida om vanliga BAS-konton finns de konton små företag använder mest, med exempel på konteringar för vart och ett. Några av de vanligaste är 1930 Företagskonto, 1510 Kundfordringar, 2440 Leverantörsskulder, 2611 Utgående moms 25 %, 2641 Debiterad ingående moms, 2650 Redovisningskonto för moms, 3001 Försäljning 25 % moms och 6110 Kontorsmateriel.

Vanliga misstag när du konterar

  • Fel sida. En kostnad i kredit eller en intäkt i debet. Konteringen kan ändå gå jämnt ut, så felet syns först när resultatet ser konstigt ut.
  • Hela beloppet på kostnadskontot. Momsen ska till 2641 Debiterad ingående moms. Bokförs hela kvittot som kostnad går du miste om momsavdraget.
  • Moms där det inte finns någon. Försäkringar, bankavgifter och mycket annat är momsfritt. Lyft bara den moms som faktiskt står på underlaget.
  • Privata utgifter på företaget. Ett privat köp med företagets kort är ingen kostnad. I en enskild firma är det ett eget uttag, och i ett aktiebolag får du som regel inte låna bolagets pengar privat. Dra inte heller av momsen.
  • Inventarie eller förbrukning. En dator kan vara en förbrukningsinventarie (5410) eller en inventarie som skrivs av över flera år (1220). Det beror på värdet och hur länge den ska användas.
  • Samma underlag två gånger. Ett kvitto som bokförs både när det kommer in och när det betalas med kort blir dubbelt. Stäm av mot banken varje månad.

Läs mer om kontona i misstagen ovan: 2013 Övriga egna uttag, 5410 Förbrukningsinventarier och 1220 Inventarier. Fel som hittas tidigt är lätta att rätta, därför är ett månadsbokslut en bra vana.

Så konterar Lumion åt dig

I Lumion behöver du inte kunna kontoplanen eller hålla reda på debet och kredit. Du väljer vad som har hänt, till exempel att du har köpt något med kortet eller skickat en faktura, och Lumion väljer konton och delar upp momsen. Varje faktura och kvitto bokförs med rätt konto, och behöver något ändras går det att redigera i efterhand.

Lumion logotyp

Låt Lumion kontera åt dig

Du väljer vad som har hänt, Lumion väljer konton. Varje faktura och kvitto bokförs automatiskt med rätt konto och rätt moms.

Från 0 krBörja gratis

Gratis upp till 25 affärshändelser per år. Allt ingår i Bas för 99 kr/mån.

Publicerad 10 oktober 2026 av Ludvig Streng.

Vanliga frågor om kontering

Vad är kontering?

Kontering är när du bestämmer vilka konton en affärshändelse ska bokföras på och om varje belopp ska stå i debet eller kredit. Resultatet, raderna med konto och belopp på verifikationen, kallas också för en kontering.

Vad betyder kontera?

Att kontera betyder att fördela beloppen i en affärshändelse på rätt konton i kontoplanen, i debet och kredit. Ett kortköp av kontorsmaterial konteras till exempel med kostnaden och momsen i debet och företagskontot i kredit.

Vad är skillnaden mellan kontering och bokföring?

Konteringen är beslutet om konton och sidor för en affärshändelse. Bokföringen är hela arbetet: att samla underlag, kontera, registrera händelserna i rätt ordning och spara allt. Konteringen är alltså ett steg i bokföringen.

Måste man använda BAS-kontoplanen?

Nej, bokföringslagen säger inte vilken kontoplan du ska använda. Men nästan alla företag i Sverige använder BAS, och bokföringsprogram, revisorer och banker utgår från den. Det gör det lättare att jämföra och att byta program.

Hur vet jag vilket konto jag ska använda?

Börja med vad som har hänt och vilken typ av konto det påverkar: tillgång, skuld, intäkt eller kostnad. Leta sedan upp kontot i BAS-kontoplanen. Kontoklassen (första siffran) visar var du ska leta, till exempel 5 och 6 för de flesta externa kostnader.

Vad händer om debet och kredit inte går jämnt ut?

Då är konteringen fel, oftast ett belopp som saknas eller en rad på fel sida. En verifikation ska alltid ha lika stor summa i debet som i kredit, och de flesta bokföringsprogram låter dig inte spara den annars.

Slipp kontera själv.

Skapa ett gratis konto

Logga in tryggt med BankID · Inget kort för Gratis · Ingen bindningstid