Att göra sin första årsredovisning känns ofta mer skrämmande än det behöver vara. Reglerna är desamma som för ett bolag som funnits i tio år, men det finns några beslut som bara gäller det första räkenskapsåret.
Räkenskapsåret börjar vid registreringen
Det första räkenskapsåret börjar den dag Bolagsverket registrerar aktiebolaget, inte den dag stiftelseurkunden skrevs under. Ett vanligt räkenskapsår är tolv månader, men det första får förlängas till som längst arton månader eller förkortas efter behov, till exempel för att direkt hamna i fas med kalenderåret.
Exempel. Registreras bolaget i oktober 2026 kan första räkenskapsåret antingen bli kort (till 31 december 2026, tre månader) eller förlängt (till 31 december 2027, fjorton månader). Ett kort första år ger snabbare koll på siffrorna, ett förlängt år sparar en årsredovisning.
Vad som skiljer sig i innehållet
Balansräkningen visar normalt bara det inbetalda aktiekapitalet och eventuella tillgångar och skulder som uppstått under uppstarten. Resultaträkningen speglar bara den period bolaget faktiskt bedrivit verksamhet. Förvaltningsberättelsen brukar kort nämna att bolaget bildades under året.
Revisor behövs sällan direkt
Revisionsplikt enligt gränsvärdena bygger på att mer än ett av dem har överskridits under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren. Ett helt nytt bolag har ingen sådan historik, så kravet kan som tidigast slå till från det tredje räkenskapsåret. Första året behövs revisor bara om bolagsordningen kräver det eller om ni själva väljer att ha en. Läs mer i själv eller byrå.
Vanliga misstag
- Väljer räkenskapsår utan att tänka på när deadlines faller, och hamnar mitt i sommaren eller julen med inlämningen.
- Glömmer att bokföra det inbetalda aktiekapitalet korrekt redan från start.
- Antar att revisor krävs bara för att bolaget är aktiebolag, trots att de flesta mindre bolag klarar sig utan.